Mina Topp 10 FPS

Topp 10 FPS enligt mig

Först så ska jag kanske förklara vad FPS är för dom som kanske har missat det. Förkortningen har mig veterligen två betydelser. Den första är Frames Per Second - alltså antalet bilder på sekund som ett spel eller film uppdateras i. Det är dock inte den betydelsen jag tänker ta upp här utan snarare First Person Shooter - alltså ett skjutaspel i förstapersonsperspektiv. Krångligt ord men det här inlägget handlar inte om lingvistik eller så. Utan om spel!

Jag lanserar härmed en Topp 10-serie där jag tänker beta av olika spelgenrer för att sedan lansera The Ultimate Top 10 Games of All Universal Time for Everlasting Power of Doom and Glory.

Genren har ju så klart rötter, det har dom flesta spelgenrer - jag kommer inte att gå igenom hela historien. För dom intresserade så kan ni alltid läsa här: http://en.wikipedia.org/wiki/First-person_shooter

Det första "moderna" spelet i denna genre som bland annat myntade begreppet Deathmatch var DooM. Även om just du inte spelat det så finner jag det märkligt om du inte åtminstone hört talas om det.

Ett spel som inte är med på listan är Metroid Prime. Detta för att enligt Nintendo så är det ett FPA - First Person Adventure. Så det spelet kommer jag istället att ägna ett helt blogginlägg åt. Så tro inte att jag glömt bort det ;)

Plats 10: Doom(1993)



Farfar till moderna FPS och grundare av många begrepp och företeelser som än idag återspeglas i nya spel. Släpptes som shareware 1993 och var först med många saker. Tidigare spel hade haft väggar som alltid möttes i 90 grader t ex. Detta gjorde att man inte kunde göra värst avancerad arkitektur. Med Doom så blev banorna mer varierade. Fortfarande inte full 3D(då man kan titta upp och ner) men ändå varierat och med luriga pussel för att komma vidare. Fortfarande relativt simpelt med dagens mått mätt både grafiskt och spelmässigt. Man skjuter allt som rör sig och letar upp nycklar för att komma vidare till nästa nivå.

Man befinner sig på Mars måne Phobos där en invasion från självaste helvetet tagit död på alla ens marinkårspolare. Ensam måste man ta sig därifrån. En liten tripp genom helvetet och tillbaka kan man säga. Ett av dom mest älskade vapnen i detta spel är motorsågen. Få andra vapen ger samma tillfredställelse sägs det. Monstren består av en diger skara - allt från zombifierade människor till bestar från helvetet. När spelet släpptes så orsakade det stora kontroverser då det innehåll referenser till satan och helvetet. Spelare världen över uppskattade dock spelet för vad det var. Ett spel som nästan kändes verkligt, där man såg från karaktärens ögon. Tung action, svåra fiender samt möjlighet att spela med eller mot varandra över modem. Spelet mot varandra, kallat deatchmatch var det som gjorde Doom speciellt. Detta sätt att spela lever kvar än i dag och är Dooms största bidrag till FPS-spelen. Ett annat bidrag Doom lämnade efter sig var det enkla sättet det gick att modifiera spelet. Många så kallade mods släpptes - däribland en mod byggd på Ghostbustersfilmerna, Aliens och Dawn of The Dead. Därför hamnar det på plats 10 trots sin ålder.


Plats 9: Duke Nukem(1996)



Ett spel som slog Doom på fingrarna vad gäller interaktivitet(man kunde skjuta sönder saker, spela biljard, förstöra hela kvarter, titta upp och ner, flyga med jetpack) samt humor. Detta är dock det enda Duke bidragit med. För Duke skulle redan samma år ställas i skuggan av ett annat spel som släpptes 1996. Se nedan för mer info. Dom som spelat Duke kommer alltid minnas den sjuka humor som finns i spelet. Man kunde bland annat ge strippor en handfull dollar, man kunde få geishor att visa brösten, stå och sjunga på en scen. På gränsen till smaklöst tyckte vissa men Duke visade att många uppskattar sjuk humor.


Plats 8: Half-Life(1998)



Half-Life har sålt i över 8 miljoner exemplar; det om något borde tala för sig själv. Däremot tänker jag nämna att spelet var ett av dom tidigaste som fokuserade på handlingen. Det var inte det första(fler exempel följer i listan) men det berättade en intensiv science-fiction historia med grafik som när det släpptes var enormt bra. En annan sak som fick Half-Life att stå ut från mängden var att man inte var en soldat utan en helt vanlig labbråtta. En nörd med glasögon som hamnar i en situation där han måste slåss för sitt liv. Han arbetar på en forskningsstation när plötsligt ett experiment går fel och en dimension till en annan värld öppnas. Självklart väller det ut aliens och annat smått och gott. Inte världens mest originella historia men sättet den berättades på var unikt. Aldrig lämnade man utsikten från Gordon Freeman(som nörden så fint heter) utan all dialog kom från karaktärer i spelet som man kunde gå runt, skjuta på eller springa ifrån. Avstampet var tydligt. Istället för att berätta historien som man gör i filmer så var man mitt i allting hela tiden. Detta tillsammans med dom häftiga miljöerna och dom intelligenta fienderna gjorde Half-Life till ett av dom bästa spelen någonsin. Spelet gav även upphov till en av världens populäraste mods(en gång i tiden åtminstone) Counter-Strike.


Plats 7: Quake(1996)



Från samma företag som släppte ut Doom på internet och orsakade att många arbetstimmar gick till spillo på företag världen över, så förtäljer i alla fall sägen ;)

Quake var en fortsättning på samma koncept som Doom. Innehöll egentligen ingenting nytt spelmässigt. Däremot var spelet helt i 3D. Man kunde titta upp, ner, hoppa, och simma. Banorna var mer komplicerade än tidigare vilket inbjöd till mer utforskning och spännande arkitektur. Spelet stödde även spel över internet vilket många anser vara starten för den effekt vi ser än idag med spelande över internet. Spelet var så klart inte först med detta men populäriserade det något enormt. Spelet kom i den tidsålder när internet hade börjat dyka upp hos gemene man och ungdomarna var inte sena med att fortsätta slåss i Deathmatchs. Massvis med mods släpptes till Quake. Bland annat Capture The Flag som nu mer är en standardkomponent i multiplayerspel i dag. Kort efter att Quake släppts så släppte tillverkaren en patch som möjliggjorde 3D-acceleration med specialla 3D-kort. Spelet blev snyggare och snart så började en revolution som även den fortsätter än i dag. Nya grafikkort släpps hela tiden och prestandan och grafiken har trissats upp så att det börjar närma sig verkligheten. Bra eller dåligt? Det överlåter jag dig som läsare att avgöra.


Plats 6: Goldeneye 007(1997)



Släpptes till Nintendo 64. Ett av dom få spel som bygger på en film som faktiskt är ett riktigt bra spel. Innehöll uppdrag man var tvungen att göra på varje bana. Detta i kontrast till att mörda allt och leta upp en nyckel till nästa bana. Innehöll även för sin tid relativt intelligenta fiender. Det gick även att skjuta dom i benet till exempel eller handen så att dom tappade sina vapen. Innehöll även en multiplayerdel där upp till fyra personer kunde delta på samma tv. Av denna anledning räknar jag detta spel som en klassiker. Lyckan att springa omkring som Bond och skjuta mot sina kompisar som representeras av Oddjob eller Jaws eller någon annan karaktär från Bondfilmerna är obeskrivlig. Innehöll en drös med vapen och realistisk vapenfysik. Man kunde skjuta genom dörrar, bokhyllor och skotten styrdes någorlunda realistiskt.

Plats 5: Wolfenstein: Enemy Territory(2003)



Skulle ursprungligen släppas som en uppgradering till Return To Castle Wolfenstein men lades ner och släpptes istället gratis via internet. Spelet är tänkt för multiplayer. Utspelas under andra världskriget där man kan välja att spela som amerikan eller tysk. Sen får man även välja en klass. Man kan vara vanlig soldat, sjukvårdare eller spion för att nämna några. Banorna är uppdragsbaserade. Oftast ska amerikanarna försöka göra något (spränga en bro, sno guld) och tyskarna försöker försvara sig. Spelet är gratis så det finns ingen anledning varför just du inte vill prova det! Hamnar på femte plats för att det är gratis, underbart roligt samt utvecklas med jämna mellanrum + det faktum att det existerar mods som gör om spelsättet, lägger till nya vapen eller banor.


Plats 4: Unreal(1998)




När det släpptes så var det ett alternativ till Quakeserien som då hade hunnit komma upp i två spel. Spelet handlar om en fånge som kraschlandar på en planet full av onda aliens - eller så kanske dom bara inte gillar sällskap? Nåväl, spelet hade en extraordinär utvecklingstid. När det presenterades så var det som en "Doom-killer" alltså pratar vi tidigt 1994. 4 år senare hade hypen byggts upp något enormt. Spelet hade visats upp och folk var som tokiga i spelet som såg så underbart vackert ut. Det gjorde det även när det släpptes. Det innehöll många unika saker men tiden hade sprungit ifrån spelet en aning när det väl släpptes. Innehöll stora utomhusbanor, väldigt intelligenta fiender, annorlunda och roliga vapen men föll på att första delen av spelet kändes magisk men sen kom spelet aldrig upp till dom nivåerna igen. Innehöll ett multiplayerläge som sedermera utvecklades till det fristående spelet Unreal Tournament(enbart för multiplayer). Hade spelet släppts ett eller två år tidigare så hade det varit en revolution - nu blev det bara ett bra spel. Dock så är det fortfarande vackert, innehåller en fascinerade flora och fauna samt väldigt bra musik.


Plats 3: Halo (2001)




Speltillverkaren Bungie hade gjort spel för Macintosh i en herrans massa år. Dom utvecklade nu ett strategispel som skulle släppas för Macintosh. Inbitna macspelare satt och dreglade över screenshots. Efter ett tag så annonserade Microsoft att dom köpt upp Bungie. Folk blev förvånade och undrade vad det skulle bli av strategispelet Halo. När Xbox släpptes så fick vi alla veta. Bungie hade under hård press gjort om spelet till ett FPS. Vilket spel sen. Det var vackert, spännande, innehöll fantasifulla monster, gigantiska öppna banor blandat med trånga rymdskepp och alienbunkrar. Man kunde även köra fordon och som kryddan på moset hade man med sig kompisar som betedde sig någorlunda smart. Satte man sig i en Warthog(en slags beväpnad jeep) så hoppade en polare upp och bemannade den tunga kulsprutan och en annan satte sig bredvid med geväret i högsta hugg. Master Chief heter karaktären man spelar. En tuff och anonym man men det är inte han som spelar huvudrollen i spelet enligt mig. Det är spelet självt. Inbyggd i ens dräkt har man en AI(Artificial Intellifence) vid namn Cortana som hjälper en att navigera, kommer med tips om fienden. Lite grann som navi i Legend of Zelda: Ocarina of Time ;) Allt ovanstående faller på plats och gör att spelet känns väldigt gediget. Det känns verkligen som att man kraschat på en planet full av aliens och med sina datorstyrda polare gör man allt för att rädda det som räddas kan. Spelet är uppdragsbaserat och spelfysiken gör att man kan ha väldigt roligt med spelet. Ett exempel är att kasta en granat på en bil, vänta tills den exploderar och titta på hur bilen flyger upp i luften och krossar en alien(kräver lite träning dock). Fienderna eller The Covenant som är samlingsnamnet för dom olika raserna varierar i intelligens. Vissa av dom är så mesiga att när dom inser att dom är ensamma så springer dom för livet.

Tyvärr märks det att spelet stressades ihop då Microsoft satte ett strängt releasedatum tillsammans med xbox. Spelet blir efter en timme upprepande och inte alls lika storslaget som första timmen. Det är dock väldigt väldigt bra och multiplayerdelen innehåller massvis med olika spellägen. Bland annat det bisarra Oddball som jag kommer att diskutera lite längre ner. Spelet begränsade antalet vpaen man kunde bära med sig till två stycken i taget. Detta gör att man måste tänka sig för vilket vapen man vill bära med sig och tillför en smula realism då i dom flesta andra spel vid den här tidpunkten så kunde spelaren bära med sig en pistol, ett hagelgevär, en granatkastare, ett raketgevär, ett plasmagevär, en motorsåg samt massvis med ammo till ovanstående vapen. Allt detta gör spelet till ett av 2000-talets bästa och hade det inte varit för att Bungie hade lyckats med allt det här innan Halo så hade det hamnat på plats nummer 1. Förvirrad? Läs vidare!


Plats 2: Turok: Dinosaur Hunter(1997)



Släpptes ett halvår innan Goldeneye, även detta spel gjorde sin debut på Nintendo 64. Turok bygger löst på en gammal serietidning som handlar om indianen Turok och hans jakt efter dinosaurier och andra urtidsbestar. Det som gör att det här spelet hamnar på andra plats är att när det kom så hade det extremt vacker grafik. Det enda som drar ner på betyget i det avseendet är dimman som är relativt tjock och omfamnar spelaren. Detta är dock vanligt på N64 och även Goldeneye lider av detta. En annan sak som gör spelet så pass unikt för sin tid var att man inte längre sprang omkring i trånga, mörka fängelsehålor eller på trånga instängda rymdskepp utan att man nu hade tillgång till en massiv djungel som man skulle utforska. Spelet hade inte heller banor i traditionell mening utan hade en massa portaler som man var tvungen att låsa upp med nycklar som fanns utspridda över banorna. Detta gjorde att man kunde åka lite hur man ville samt återvända till banor man redan sprungit igenom. En annan sak som gör spelet unikt är att man spelar som en indian. Hur ofta ser man det i ett spel? Spelet utspelar sig i The Lost Land en plats där dinosaurier existerar samtidigt som det innehåller vissa inslag av science fiction på grund av tidsresande monster. Arsenalen i Turok är spelseriens adelsmärke. Allt från pilbåge, hagelgevär till mer exotiska vapen som ett raketgevär som avfyrar fyra raketer samtidigt eller Chronoscepter - vapnet som man bör använda för att döda slutbossen. Det finns åtta delar man måste leta upp för att kombinera ihop detta till vapnet Chronoscepter. I övrigt så innehåller spelet plattformsinslag där man iskallt måste hoppa över djupa klyftor.

Världen känns även väldigt levande. Den består inte enbart av fiender man ska döda utan det finns apor, rådjur, vildsvin, fåglar och fiskar. Alla dom här djuren kan man jaga för att fylla på sin hälsomätare. Är man en duktig jägare och använder enbart kniv eller pilbåge så får man som bonus en permanent ökning av sitt liv. Idag känns inte grafiken lika upphetsande men stämningen i världen och den illusionen av att det verkligen är en levande värld gör att det håller än idag. Fienderna är väldigt väl animerade och innehåller allt från tjuvskyttar, infödingar, dinosaurier till lite mer exotiska science-fiction monster. Spelets miljöer innehåller allt från djungler till övergivna städer som får mig att tänka på Mayafolket eller nåt av dom andra indianfolken i Sydamerika. En sak som gör att spelet kanske inte är lika spelbart idag är ju som sagt grafiken. Dimman gör sitt men även texturerna känns få till antalet. Detta spel visade tillsammans med Goldeneye och Halo att FPS inte enbart är för PC-världen utan att det går att göra bra FPS även till konsoler. I am Turok!

Plats 1: Marathon(1994)




Spelserien Bungie gjorde för Macintosh innan Halo. Det blev en trilogi som utkom -94, -95 samt -96. Det andra spelet i serien portades även till Windows. Slog Doom på fingrarna i allt. Grafik, bandesign, monsterdesign samt historieberättande. Som säkerhetsofficer befinner du dig på rymdskeppet Marathon som är ett skepp byggts av en hel måne; en utav Mars månar. Det är ett gigantiskt skepp som innehåller både högteknologisk utrustning blandat med månsten. Utan förvarning så anfalls skeppet av... ja du gissade rätt - aliens. Skeppet har tre stycken AI's(känns det igen så tänk på att detta kom innan Halo). Det är med dessa du kommunicerar genom spelet. Det finns datorterminaler utspridda över skeppet och dessa tre försöker hjälpa dig eller stjälpa dig beroende på vem du pratar med. Det finns alltså en god och en ond. Datorterminalerna används inte enbart för att få uppdrag av AI utan även för att läsa email och andra loggar som skeppets besättning skickat. Historien är djup - så pass djup att den än idag 14 år senare fortfarande diskuteras i forum över internet.

Iklädd en rymdrustning med energisköld och ett litet förråd för syre måste du ta dig an det utomjordiska angreppet. Spridda i skeppet finns stationer för att ladda upp din dräkts energisköld, spara spelet, kommunicera med AI samt teleportterminaler. Spelets banor ger en känslan att man verkligen är ombord på ett rymdskepp. Udda arkitektur och belysning gör att spelet känns modernare än vad det är. Spelet har även en multiplayerdel som förutom det klassiska deatchmatch innehöll många andra spelsätt. Bland annat Get The Man With The Ball som sedermera dök upp i Halo under namnet Oddball. Spelsättet går ut på att man ska plocka upp en boll och hålla i den i två minuter. Det låter väl enkelt? Njae! Dina motståndare gör allt för att ta död på dig och själva plocka upp bollen. Samtidigt som du håller i bollen kan du inte använda dina vapen. Så länge någon håller i bollen räknar en klocka. Du ser namnen på alla som spelar och hur länge var och en hållit i bollen. Det blir intensivt kan jag säga. En sak jag glömt att nämna är att man även är utrustad med en rörelsedetektor. Så alla spelare som rör sig det minsta dyker upp på radarskärmen. Detta gäller även i singleplayerläget. När man spelar om bollen så lyser det orange på radarn i den riktningen bollen befinner sig. Kuragömma har aldrig varit så spännande. En annan sak som visar på Bungies humor är att bollen i själva verket är en dödskalle. Morbid humor men ändock humor ;)

Källkoden till spelmotorn släpptes fri 1999. Detta resulterade i att motorn portades till alla moderna plattformar. Projektet döptes till Aleph One. 2005 släpptes även själva spelen fria vilket gör att vem som helst med windows, mac eller linux kan spela dessa tre klassiska spel - helt gratis! Till detta tillkommer det alla fans tillverkat under åren. Alla scenarios som innehåller nya banor, nya vapen, nya monster till och med helt omgjorda spel där man reser i tiden för att stoppa Morgana(läs om Kung Arthur om du är osäker på vem Morgana är).

Spelet har verkligen allt utom snygg grafik. Jag hoppas på en remake med något uppdaterad grafik. Vi får väl se om något sådant nånsin släpps. Halo är ju på sätt och vis en remake - samma företag, innehåller referenser till Marathon men Halo i sig känns lite för hastigt sammansatt. Sen så innehåller Halo en helt egen historia som inte har något med Marathon att göra. Marathon må vara gammalt men det innehåller en av spelvärldens bästa historier och design som gör det till ett unikum. Spela spelet och bortse från den åldrade grafiken så har du ett toppspel som slår Halo m.fl på fingrarna.